Isola – Life on a sailboat – Sirius Offshore

You are currently browsing the archive for the Grekland category.

Vi är tillbaka. Semestern är slut och snart börjar den blå vardagen igen. Isola står på land i Preveza och vi räknar med att sjösätta om ungefär en månad. Men innan dess blir det ny färg på fribord och däck, dessutom har vi ett antal mindre projekt att meka med.

Månaderna i Italien var helt fantasiska och vi har bestämt oss för att ta lärdom av dem och försöka leva mer aktiva liv. Vi vill åka mer skidor, vandra mer, vindsurfa mer (kanske båda två) och helt enkelt röra mer på oss. För hur konstigt det än kan låta är båtlivet ett väldigt stillasittande liv. Yachtisar brukar bli starka men har ofta dålig kondis.

Nästa vinter åker vi tillbaka till Limone och i sommar tänker vi hänga en del nere i surfparadiset Vassiliki på södra Lefkas. Mellan Alperna och Grekland hann vi med några veckor i Sverige och ett skambud i en bilauktion på nätet slutade med att vi körde hela vägen hit … Vår förra bil har fått ett nytt hem och tjänstgör ännu en gång som transportmedel och lagerutrymme åt ett snart långseglande par, hoppas att den sköter sig lika bra som den gjort för oss!

Här i Preveza är det nästan sommar och för att fira det körde vi på bilutflykt med våra irländska vänner Jill och Ciaran häromdagen, det såg ut så här:

Inte visste jag att Irländare är badkrukor

Picknicken är avklarad, nästa mål är att klättra upp för backen i bakgrunden

Det här känns säkert – dubbla räcken byggt av en grekisk rörmokare

Camilla och Jill litar på att gängtejpen sitter ordentligt

Och på toppen av backen är utsikten …

… helt ok

Hej då Porto Katsiki!

Hur ofta händer det att man närmar sig en okänd äldre man på en gata och genast inleder en konversation med honom – fast man inte ens pratar samma språk? Och hur ofta händer det att denna man propsar på att man ska följa med honom, och att man dessutom gör det utan att vara det minsta rädd eller misstänksam? Och hur ofta händer det att man följer med mannen in i hans trädgård och blir presenterad för hans fru som blir själaglad och börjar dela ut bamsekramar? Och hur ofta händer det att mannen börjar plocka clementiner och apelsiner från dignande citrusträd, lägger dem i en påse och skänker dem till dig? Och hur ofta händer det att mannens fru samtidigt hämtar en påse hemmabakade bullar och en egenhändigt broderad tavla och inte vill något hellre än att man ska ta emot hennes gåvor?

Tja, jag kommer inte riktigt ihåg hur vi brukar bete oss hemma i Sverige men jag kan inte påminna mig att vi vanligtvis tar emot helt okända människor från fjärran länder på det här viset – eller har jag fel?

P.s. Bilden ovan är den första jag någonsin tagit med en iPhone, jag lovar att det inte ska bli en vana …

Camilla 2005, precis efter examen

Varför skriver inte Camilla längre kan man kanske undra? Sanningen är att hon skriver mer än hon någonsin har gjort förut. Hon skriver till och med så mycket att orden tagit slut när hennes arbetsdag är över, och om hon skulle försöka sig på att göra ett blogginlägg skulle hon knappt veta hur man sammanfogar de allra enklaste meningar.

I januari är det 10 år sedan hon gick ut översättarutbildningen i Lund och startade sitt företag Adverba. Under åren som har gått har hon lyckats renodla sin verksamhet till att bara hålla på med översättning av litteratur och båtlivet till trots kommer 2014 bli hennes bästa och i särklass mest produktiva år. Utöver tjogvis med barnböcker har hon bland annat översatt Glen Greenwalds ”Storebror ser dig”, som handlar om Edward Snowdens avslöjanden, och just nu är hon inne i slutarbetet med en nyskriven bok om en av våra mest kända svenskamerikaner. Jag tror att det är få människor som tycker om sitt arbete lika mycket som hon gör, men även arbetsälskare behöver semester ibland. Och därför har vi bestämt oss för att åka på långsemester.

Från den 15 januari till den siste mars har vi hyrt en lägenhet i italienska Limone Piemonte och tänker åka skidor till knäna går i baklås och kalasa på inhemska delikatesser till våra magar kurrar på occitanska. Precis som alla andra människor behöver vi miljöombyte och italienska Alperna toppar vår lista över platser vi helst vill tillbringa vintern på.

Så vem vet – snart vaknar bloggen kanske till liv igen och semestern till trots får du kanske se ett inlägg från Camilla. Hon hälsar så länge.