Solförmörkelse

I mitt förra inlägg skrev jag att turisterna ännu inte upptäckt Cartagena, men då glömde jag bort alla dem som åker runt på stora kryssningsfartyg. Ett par gånger i veckan lägger nämligen sådana till precis utanför vår lilla hamn. Storleken varierar men de är alla stora, en del till och med så stora att de skymmer solen för oss.

Plötsligt förvandlas Cartagenas marmorbelagda små gränder till något som mest påminner om boskapsfållor. Tusentals storväxta amerikaner fullkomligen väller ut och förändrar stadsbilden. De har alla nästan identiska kläder, bär en kamera runt halsen och konstigt nog har de en dialekt som för tankarna till Texas. Restauranger som spanjorerna vanligtvis ratar fylls på ett kick, den romerska amfiteatern väcks ur sin dvala och utanför souvenirbutikerna ringlar köerna sig långa. Några timmar senare ger deras farkost ifrån sig tre öronbedövande tutsignaler, spelar en nationalsångsliknande pompös låt i högtalarsystemet och lägger ut. Lugnet återgår till vår lilla stad och ortsbefolkningen andas ut.