Första lediga dagen

Lördagsfrappé på Monolithic Beach

Vi har förstått att det är många som undrar: ska de aldrig visa sin nya båt? Och jo, det ska vi ju såklart. Snart. Vi vill bara bekanta oss lite mer med henne själva innan vi gör det. (Ungefär som när man köpt ett nytt plagg och vill prova det hemma ett par gånger först innan man tar det med ut en kväll på stan … kanske inte en liknelse som går hem hos alla, men de som förstår vet precis vad jag menar.)

Och så var det ju det där med omgivningarna. Runtomkring varvet där vi ligger uppflugna på land kan vi se de böljande bergen och den blå Amvraki-viken (som lär hysa både delfiner och havssköldpaddor), men längre än så har våra upplevelser av den grekiska naturen inte sträckt sig, än så länge. Sedan vi kom hit har vi lämnat varvet två gånger, för att handla mat och vatten, utöver det har vi burit upp och burit ner, tömt skåp, fyllt skåp, inventerat och sorterat, inspekterat, installerat, skurat och polerat från morgon till kväll. Allt för att bo in oss och göra det här till vårt hem. Men igår kände vi att vi behövde en liten paus, och bestämde oss för att leta upp en bit natur i närheten. Vi hoppade i bilen (måste ju passa på så länge vi har den tillgänglig), körde en bit längs kusten – och stannade vid första bästa strand: Monolithic Beach. Och bara njöt. Efter det invigde vi sittbrunnen med grekisk meze och tyskt bubbel innan vi besökte tavernan runt hörnet.

Adam drömmer om framtida seglatser …

Här ser det ju faktiskt ut som om vi redan ligger i vattnet! Om det ändå vore så väl. Men vi har i alla fall turen att ligga på första parkett på varvet.

En mycket skön dag. Men snart blir det båtbilder.