Kul och okul

För lite drygt en månad sedan fick vi ett mail från Västindien. Avsändaren var ett svenskt par på lite över 30 år som hade förverkligat sin stora dröm. I skrivande stund satt de i sittbrunnen på sin nyinköpta Sweden Yacht 390 och njöt av livet. De hade följt oss sedan vi lämnade Sverige och ville tacka oss för att vi inspirerat dem. Det var oerhört kul att läsa deras historia och jag tror att både jag och Camilla gick omkring och log lite extra den dagen!

Ett mail som deras är den bästa lön man kan tänka sig för 4 års mer eller mindre regelbundet bloggande. Vår livsstil kan säkert vara provocerande för en del, men det är det värt om den kan inspirera någon att förverkliga sin dröm. För det är egentligen det enda syfte den här bloggen har.

Och då borde jag ju fortsätta i samma anda, men med tanke på den tragiska olyckan som hände på Atlanten för några dagar sedan blir det mer tjat om tappade kölar (lovar att det är sista gången jag nämner det nu). Fyra personer omkom när deras båt Cheeki Rafiki tappade kölen i hårt väder. Det måste ha gått oerhört snabbt eftersom de inte ens hann lossa livflotten. När man som vi bor permanent på en båt och omger sig med människor som har stor erfarenhet från havet, pensionerade båtbesiktningsmän och jordenruntseglare hör man också en del skrämmande historier. Tyvärr verkar det ingå lite för hög procent av en handfull ny- eller nästan nytillverkade båtar i dessa. Jag vill inte hänga ut någon speciell tillverkare, och eftersom jag inte har tillgång till någon statistik vet jag inte om det rör sig om en olycklig slump. Men om du tillhör någon av dem som drömmer om att långsegla, snälla gör det i en båt som är byggd för att klara hårt väder och som tål att gå på grund med. Och skulle du känna dig tveksam till din båt kan du alltid bygga om och förstärka den. Det är ditt liv värt.

Ungefär samma syn som mötte oss förra sommaren utanför Ligia